Skrämmande....

Vet att jag inte skrivit här på länge och har faktiskt lite nyheter men här kommer först ett bokinlägg ;o) så får jag se om jag orkar skriva fler inlägg ikväll....

Sandmannen av Lars Kepler

En ung man hittas gående på en hög järnvägsbro en kall vinternatt i Stockholm. Han har legionärssjukan och är svårt nerkyld. På Södersjukhuset visar det sig att han är dödförklarad sedan sju år. Mannen var ett av seriemördaren Jurek Walters sista offer innan han greps av Joona Linna. Jurek Walter dömdes till rättspsykiatrisk vård och total isolering. Var har den unge mannen befunnit sig hela tiden? Hans oväntade vittnesmål gör att det gamla fallet måste tas upp igen. Det är bråttom. Någon måste ta sig in och vinna seriemördarens förtroende.
(beskrivningen hämtad från Adlibris)

Fy sören vad skrämmande den var! Är rätt så härdad tycker jag och brukar kunna hålla en viss distans till just det räliga (som vi säger här i Skåne) men den här kröp verkligen under huden.... Bra skrivet, spännande hela tiden! Kändes som en film och jag kunde knappt tåla mig tills jag hade tid att få fortsätta "titta" (läsa) och då är det bra författat!
Kommer inte ihåg just nu om jag läst något mer från författar-paret som står bakom namnet Kepler men det lär bli fler i alla fall.

Nu har jag såklart läst många fler böcker än den här men glömmer lite bort att skriva om dom här, kanske något jag får ta upp igen?! Då glömmer jag kanske inte så lätt vilka jag läst...

Må gott!

Tungt men med ljuspunkter

Har haft några "mörka" veckor eller rättar sagt början av veckorna har varit tunga för att det har varit tuffa helger och det har tagit flera dagar att återhämta mig. Dessutom har jag grubblat över en del saker och haft svårt att släppa det.... Men ljusglimtarna har varit helgerna såklart, även om det är pga de jag sen är nergången.... Lite dubbelt det där men brukar försöka se det positivt och att det faktiskt är ok att ha några låga dagar efter intensiva. Men ibland går det trögt att vara förlåtande och snäll mot sig själv och så har det varit nu några veckor. Tror jag är lite uttråkad också, samtidigt som jag är trött... Ingen motivation till saker här hemma... Plus att jag har haft en jäkla PMS-period, vilket jag sällan har. Brukar bli lite nere och trött men inte mycket och ibland inte alls men den här gången tror jag har haft ont i kroppen/brösten i säkert 2 veckor innan och humöret har inte heller varit på topp som sagt.
Usch sicket deppigt och gnälligt inlägg detta blir..... Får väl skylla på att det är så mörkt ute nu också, längtar till advent så julkänslan kan infinna sig.

Men har som sagt haft väldigt roliga, härliga och givande helger! Och en del ljusglimtar de övriga dagarna också ;o) Och nu vänder det säkert snart..... :o)
(Är du nöjd nu M, ett inlägg....?! ;o) ).

Reklampaus!

Förresten! Måste tipsa om Wideröra, en bondgård mellan Tågarp och Ekeby. Var där på Höstmarknad och sååå himla mysigt ställe. De har julmarknad 1e-2e december, den ska jag kolla in!

Slut på reklamen! ;o)

Off...

Har varit rätt off ett tag nu, som ni såklart märkt här också... Fast mår för det mesta rätt så bra ändå även om jag fortfarande lätt blir trött :o)
Har börjat i en "grupp" på Arbetsförmedlingen (i Samverkan tror jag det heter, alltså Samverkan mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen). Meningen med att vara med i gruppen är att vänja sig vid tanken att börja arbetsträna eller rättar sagt det är min egen tolkning och mening... Det är nästa steg från att bara gå hemma och vara sjukskriven, alltså ett steg i min rehabilitering. Hon som håller i gruppen och därför också är min handledare på Af är kanon och det känns som att det kommer att komma något gott ut av detta.
Varje fredag mellan 9-11 träffas gruppen på Af. Vissa av de som går där är ju där för att de "måste", nog jag som är den enda som ser riktigt positivt på det hela :o) men beror säkert på att de andra varit i "svängen" innan och då kan jag förstå varför de är lite skeptiska till alla "grupper och kurser" som de blivit skickade på.

Angående HS-personer/personligheter så blir jag bara mer och mer bekväm i att vara just en HS-person. Har verkligen hittat hem och då blir det lättare att lära sig leva med det, såklart! Läst en bok i ämnet och håller på med en annan och det hjälper mig att hitta sätt att hantera världen som en HS-person. Även gått med i en grupp på fejjan och den är kanon eller rättar sagt personerna som utgör gruppen är kanon! Och vi blir bara fler och fler :o) Känner ingen av de men det är som en stödgrupp/vänner i samma sits. Helt underbart!
Ska försöka skriva mer om min resa tillbaka till mig själv :o)

Tror att jag får ta och köpa en smart telefon :o) tror jag hade bloggat mer och framför allt hade det blivit mer bilder i bloggen!
Men nu blir det sängen och boken ´Torka aldrig tårar utan handskar` av Jonas Gardell, stark och intressant läsning. Rekommenderas!

Må gott!

Tillfälligt avbrott...

Ja jag lever...! Och jag har egentligen en massa att skriva om när det gäller HSP och min återhämtning men imorgon ska jag till ett möte med Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen och är nervös och väldigt trött pga inre stress bl.a inför detta mötet.
Men har försökt förbereda mig en del och om inget annat så känns det skönt att ha skrivit ner mina funderingar och inte bara ha de snurrande i huvudet hela tiden.

Önskar emellanåt att jag kunde dra ut proppen och bara ha en testbild i huvudet... 

Får se när jag återkommer med uppdatering om hur mötet gick och vad jag kommit underfund med angående HSP och mig själv.

Kram på er!

Upp och ner, fram och tillbaka!

Har haft fullspäckade dagar och faktiskt klart det riktigt bra! Det har varit roliga utflykter och inget stressande men vet att trots det tar det väldigt på min energi så jag är glad att det gått så bra som det gjort.
I lördags var jag och mamma i Ängelholm på Flower & Garden Show. Lagom "mässa" där trädgårdsdelen var på en gammal industritomt (tror jag det var iaf) och mat/odlardelen var på Stortorget. Delarna låg på gångavstånd från varandra och Ängelholm är en väldigt mysig stad att promenera i. Blev även en fika såklart, mumsig cheesecake bl.a :o) Efter det så följde vi de slingriga och vackra vägarna ner till Höganäs där vi letade upp Magasin 36, varken jag eller mamma har varit där innan. Det var fint, men jag tycker det är lite tråkigt att "varje" livsstilsbutik har samma märken t.ex Tine K m.fl. Sen är jag mer för det färgstarka och tycker bättre om Happy Hilda om jag nu ska jämföra livsstilsbutiker :o)
Fast en hel del av deras stora möbler var häftiga, grämer mig lite över att vi inte tog tag i det där skåpet som stod på vinden i F:s gamla barndomshem (vi visste inte hur vi skulle få ut/ner det). För det hade vi antingen fått väldigt bra betalt för eller så hade vi försökt trycka in det här hemma någonstans ;o)
Efter Höganäs körde vi hem (jag körde dessutom hela dagen, vilket kräver extra koncentration av mig men det gick hur bra som helst) och ställde bilen, byta om och cyklade till kollo för att grilla. F möte upp där, han hade varit på Thulin-träffen hela dagen. En härlig avslutning på en mysig dag!
Söndagen tillbringades på motorcykeln tillsammans med ett glatt gäng på deras motorcyklar :o) Vi körde mysiga vägar till Bälingesjön och den söta lilla campingen som ligger vid dess strand (ligger nära Örkelljunga). Skrämde nog slag på det stackars paret som hade "fiket" när det rullade in 15 hojar och där alla ville ha något att äta. Våffeljärnet gick varmt kan jag säga ;o)
Sen blev det ännu fler mysiga vägar hemåt, med ett glass-stopp i Vikens hamn. Blev en lååång dag med mycket frisk luft och sol....
På måndagen hade jag och mamma bestämt sedan innan att vi skulle till Höganäs, trots att vi redan varit där på lördagen (det var ju bara ett spontanbesök....). Den här gången fick vi ta bussen dit (F har bilen på vardagarna). Strosade runt i centrum lite, gick sen ner till hamnen och åt en himla god räkmacka och drack varsin öl (fördelen med buss...). Gick tillbaka till en affär som inte öppnade förrän kl 14 på måndagar, Retro heter den och var nog den enda behållningen av Höganäs centrum när det gäller affärer... Tittade dock på lite mysiga hus och trädgårdar på vår promenad från hamnen.
Efter en varm buss hem så var jag lite sleten och tog en powernap medan goa mamma stannade kvar hos oss och lagade stuvad blomkål till middag, mums.... (hon skämmer bort oss).

Efter sådana intensiva dagar var det inte mycket med mig idag.... men jag har iaf tvättat..... och lärt mig hur PhotoScape funkar så jag kan göra collage :o)
F var ute och körde hoj ikväll igen med ett helt gäng (35 hojar tror jag de var) och fikade på ett ställe i Ålabodarna men jag kände verkligen inte för att vara social så jag avstod, vilket jag är glad för nu när jag hörde hur många de var...! :o)
Men samtidigt var det ju lite synd att jag missade en sådan uppslutning till en halvspontan körning. Men det kommer flera.... :o)

Imorgon blir nog också en lugn dag med bokklubbsmöte, dvs grillat och tjejsnack, som avslutning :o)
Må gott!

Sleeping beauty....

Har varit frånvarande ett tag här på bloggen, jag har sovit..... och beauty är väl kanske att ta i.... kände mig iaf inte så snygg... ;o) I slutet på maj början av juni kom tröttheten tillbaka igen, liknande den jag hade i slutet att förra året och början på detta året. Jag bara sov sov sov, hade ingen aptit, ingen lust till något, helt håglös helt enkelt och det pågick i ca 4 veckor. Blev ju dessutom låg för att jag helt plötsligt backade 10 steg som jag sakta men säkert gått framåt sedan februari och blev orolig att tröttheten beror på något annat än utmattningssyndromet... Först försökte jag övertyga mig själv om att det kanske var en vanlig förkylning som stod i kroppen och inte riktigt vill bryta ut. Men nä.....
Var hos psykiatrikern på återbesök och förnyelse av sjukskrivningen i slutet på juni och då tog jag upp tröttheten. Han trodde det kunde bero på medicinen för vi hade ökat den sist jag var hos han, i slutet av maj.... En av biverkningarna kan vara trötthet vilket i sig är motsägelsefullt eftersom jag har just den typen av antidepressiv medicin för att den innehåller inte bara serotonin utan även noradrenalin som är uppiggande. Men förmodligen är det så att kroppen är så känslig för dosen att för mycket gjorde mig trött istället för pigg. Så vi sänkte 75 mg igen, vilket vad vi hade höjt med och nu ligger jag på 300 mg och det var den dosen jag hade i maj när jag började må mycket bättre. Då jag t.om hade dagar när jag inte alls sov på dagen :o)
Anledningen till att vi höjde är för att jag "förbränner" medicinen väldig snabbt enligt blodprov och någon tabell. Men nu tycker jag att det är rätt skönt att vi inte "kan" höja mer för jag har andra biverkningar som jag visserligen kan leva med men de är ändå inte så kul.... Svettas lätt och en hel del, inte så skoj men jag är varm nästan jämt och det är trevligt för omväxling skull för jag har alltid varit en frusen kylling ;o) Sen jäser min mage bara jag äter eller dricker något, och då pratar vi jäser rejält.....! Ser ut som jag är gravid i 7 månaden ungefär. Och det kanske inte låter så "farligt" men det är rätt jobbigt, vilka kläder ska jag ta på mig, kommer de att klämma efter några timmar och sen ser det ju lite knepigt ut :o/ Och för att bli lite intim så fungerar inte magen som den ska, förut kunde jag nästan sätta klockan efter när jag behövde göra nr 2.... men nu är det inte alls regelbundet och det känns inte alls bra eller hälsosamt. Men äter linfrön för att hålla igång magen så det hjälper lite och borde röra mig mer men det är si och så med det. Fast nu när jag mår bättre och känner mig lite piggare kommer väl motivationen till att ge mig ut och promenera också tillbaka.

Vi har varit iväg och campat två gånger sedan jag skrev sist men det får jag berätta om i ett annat inlägg. Och nu idag börjar Karnevalen i Landskrona, hoppas verkligen att den blir lyckad! Gillar konceptet de har tagit fram för detta året, verkar som att vi kommer att hänga mycket på Slow Motion- området, fast inte bara förstås. Kolla in hemsidan, kanske något som lockar dig? :o)  http://landskronakarnevalen.nu/

Må gott!